Bemötande, respekt och inflytande


När en person insjuknar i en psykisk sjukdom händer detta ibland väldigt plötsligt och det känns som mattan dras undan.

Trots att psykisk ohälsa är så vanligt känner många som drabbas ändå skam och har svårt att prata om sina upplevelser med andra. Många av dem som insjuknar har turen att ha en anhörig vid sin sida. Oavsett om man är den sjuke eller den friske, kastas tillvaron omkull och man behöver hjälp att hålla sig -eller komma på fötter.

De anhöriga besitter så viktiga erfarenheter och resurser för den sjukes rehabilitering. Vi behöver hjälpa till så att närstående håller sig friska och inte blir sjuka på grund av stress, skuld och utmattning.

Idag bedrivs tack o lov massor av forskning runt det sociala nätverkets och de närståendes betydelse vid psykisk ohälsa. Nästan alla studier visar på vikten av att man blir bemött med lyhördhet och respekt. De närstående uppger att just samtalet är den mest betydelsefulla stöttningen för dem, jämte kommunikation och information om sjukdom och vårdplan.

Att bli bemött med respekt –och lyssnad på

NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) är ett riks-nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. NSPH arbetar för att alla medlemmar ska ha ett större inflytande över beslut som fattas och omfattar 13 riksorganisationer som i samverkan hoppas kunna lära av varandra och samordna resurserna och därigenom få en bättre gemensam genomslagskraft. NSPH har med sina intresseföreningar och medel från Allmänna Arvsfonden startat upp och drivit Anhörigprojektet ”Vem hjälper den som hjälper?” Det treåriga projektet pågick till den 31 oktober 2017 och syftade till att uppmärksamma anhörigas situation. Man har tagit fram massor av material, filmer och verktyg för att fördjupa förståelsen för hur man kan underlätta för -och stärka anhöriga till personer med psykisk ohälsa

Anhörigprojektet – Vem hjälper den som hjälper?


Enligt Socialstyrelsens definition är anhörig den som hjälper någon i sin familj, i sin släkt
eller en nära vän, som inte längre klarar av allt i vardagslivet.
En närstående är den person som tar emot hjälp och stöd från en anhörig.

Enligt socialtjänstlagen 5 kap 10§ har du som anhörig ända sedan 2009 rätt till stöd om du stöttar en närstående som är:

  • Äldre
  • Långvarigt sjuk
  • Har en funktionsnedsättning

Även om man lever i någon slags ständig jourberedskap som en slags informell vårdare, så kanske man inte tänker på sig själv som ”Anhörig”. Man är ju syster, bror, sambo, barn…. Hela 38% av tillfrågade anhöriga vet inte att de har rätt till anhörigstöd enligt lag! – Det kanske är du?

Du kanske stödjer någon som lever i psykisk ohälsa? Du kanske drar ett tungt lass, du kanske är orolig för vad som ska hända eller så kanske du känner skuld för att du inte kan göra mer än du gör…? Oavsett hur du känner, kan det vara bra att få stöd från andra.

Prioritera dig själv ibland och gör saker för egen del. Du har rätt att må bra även om den du älskar inte gör det!

Din kommun kan ge dig stöd, Öppenvårdspsykiatrin kan ge stöttning, Svenska Kyrkan kan stötta dig och du kan även få stöd från brukar- och intresseorganisationer. Förutom FPS finns fler olika anhörig- och brukarorganisationer att vända sig till och fler av dem är organiserade inom NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). (Läs mer om NSPH under rubriken NSPH)

Som anhörig vill man inte bli överkörd eller tagen för given! Man vill vara en del av en lösning – inte av problemet

Vi på FPS (Föreningen för Psykiatriskt Samarbete) nätverkar och samverkar i stort sett dagligen med Kommuner, Region Örebro Län, studieförbund och framförallt tillsammans med alla 13 intresseföreningarna inom NSPH lokalt, för Örebro Län.

NSPH på riksnivå har tagit fram en lista på vad som behövs för ett bättre anhörigstöd och det är på detta sätt och med denna inriktning vi vill arbeta och driva intressefrågor inom Föreningen för Psykiatriskt Samarbete:

  • Respektfullt bemötande.
  •  Framgångsrik vård och omsorg förutsätter inflytande och delaktighet
  • Bra vård och omsorg kräver välutbildad personal.
  • Professionalitet är att ta tillvara brukarnas och de närståendes erfarenheter och kunskap.
  • Helhetssyn, tillgänglighet och kontinuitet – nödvändigt för vård och stöd.
  • Strategier för återhämtning, utveckling och egenmakt ska stå i centrum för insatserna.
  • Svåra situationer kan i regel undvikas med rätt kunskap.
  • Trivsamma, trygga och säkra miljöer förbättrar den psykiska hälsan.
  • Mänskliga rättigheter ska respekteras inom vård och omsorg.
  • För en god livskvalitet krävs bostad, pengar och ett nätverk.